Vd har ordet

Maj, 2020

Den pågående krisen kring covid-19 har fått långtgående konsekvenser för människan och världen. I dess spår finns det, förutom stora ekonomiska konsekvenser, risk för en ökad isolationism och försvagning av demokratin. Dessa tider visar samtidigt vikten av att förstå varandra bättre, att upprätthålla akademiskt samarbete när andra kommunikationskanaler stängs på grund av geopolitiska friktioner, och särskilt behovet av internationellt samarbete för att tackla globala samhällsutmaningar. Men just dessa kontakter blir svårare av olika skäl, som pandemin, klimatkrisen och tendenser till minskad globalisering.

De senaste månaderna har därför varit tuffa för internationalisering av forskning och högre utbildning, med stängda gränser och minskad rörelsefrihet för oss alla. Fördelar finns med att vi har sett en snabb utveckling av online-interaktion och hur det framöver även kan möjliggöra ett bredare internationellt deltagande vid seminarier för doktorsavhandlingar, kurser och liknande aktiviteter.

Man bör dock inte underskatta vikten av att människor träffas i verkliga livet och över gränser och betydelsen det har för att förstå varandra bättre. Utbildning och vetenskap spelar en viktig roll här. Kontakter som skapas över gränser mellan studenter och mellan forskare bygger förståelse och tillit mellan människor och är viktigt för att förstå andra länder. Det är speciellt viktigt när det är stora kulturella skillnader och när politiska relationer är frostiga mellan länder.

Idag känns det också mycket osäkert hur internationella studentströmmar kommer att påverkas de närmsta åren. I många fall har internationaliseringen bedrivits som ett självändamål eller av rent ekonomiska skäl, tex i vissa länders förhållning till studentrekrytering. Nu finns flera anledningar till att arbeta mer strategiskt och hållbart med internationalisering på alla nivåer och att ta ett mer ansvarsfullt förhållande till internationellt akademiskt samarbete. Det är också viktigt att internationella perspektiv genomsyrar lärosätenas alla aktiviteter. Internationella samarbeten främjar excellens och ger ett inflöde av nya idéer och perspektiv. I dessa tider är det ändå positivt att se konkreta exempel på nyttan av internationella forskningssamarbeten för att lösa globala utmaningar.

När det gäller situationen angående det covid-19, så planerar vi inga förändringar av årets utlysningar. På vår webbplats beskriver vi hur vi hanterar förlängningar av beviljade projekt och försenade projektstarter med avseende på covid-19.

Som vanligt den här tiden på året, så lanserar vi STINT internationaliseringsindex. Sex olika dimensioner av internationaliseringen ingår i indexet och 28 lärosäten omfattas. De resultat som lanseras nu avser data för 2018. Det gör att eventuella effekter av covid-19 kommer att börja synas i indexet först om ett par år. Chalmers, KTH och Handelshögskolan i Stockholm ligger kvar som de mest internationella lärosätena i Sverige. Bland övriga lärosäten på listan klättrar Högskolan i Skövde till fyra stjärnor. Från att för några år sedan vara på gränsen till en stjärna har lärosätet de senaste åren blivit alltmer internationellt. Örebro universitet och Högskolan i Halmstad är exempel på andra lärosäten som fått fler stjärnor. Mer om STINT internationaliseringsindex finns att läsa på vår webbplats.

Slutligen vill jag uppmärksamma våra läsare om flera aktuella utlysningar: Initiation Grants och nomineringar till Teaching Sabbatical.

Andreas Göthenberg