Omvärldsanalys och strategiskt relationsbyggande

Internationalisering av högre utbildning och forskning har under senare år gått allt mer från att vara reaktivt till proaktivt och strategiskt, samt från att vara ett tilläggsvärde till att bli en naturlig del av verksamheten vid många lärosäten. Globalt sker även en ökad konkurrens och kommersialisering av högre utbildning. Akademiska aktiviteter över nationella gränser blir mer omfattande samtidigt som läroplaner och undervisning internationaliseras och blir lika viktiga som traditionellt fokus på mobilitet.

Tillväxtländer satsar på utbildning, forskning och innovation för att förädla och diversifiera sina ekonomier, vilket leder till ett förändrat landskap med fler jämbördiga deltagare. Flera av dessa framväxande länder inom vetenskap skiljer sig också på flera sätt från de länder som traditionellt sett har varit ledande. Dessa faktorer skapar många nya möjligheter, men också utmaningar som kräver mer kunskap och kompetens för att ta fram relevanta och konkurrenskraftiga internationaliserings-strategier, hos både lärosäten och forskningsfinansiärer.

Kunskap- och kompetensuppbyggnad inom internationalisering är därför centralt i vårt arbete och vi strävar efter att vara en nationell kunskapsresurs inom internationalisering för lärosäten och andra relevanta aktörer. Vi arbetar även med omvärldsanalys och strategiskt relationsbyggande. I vårt arbete med omvärldsanalys samarbetar vi nära med andra relevanta aktörer i Sverige och internationellt, samt med internationella experter, forskargrupper och tankesmedjor. Det innebär att vi publicerar rapporter och artiklar, arrangerar seminarier och anordnar delegationsresor. Ett exempel är STINTs internationaliseringsindex, som visar utvecklingen för hur internationella svenska lärosäten är. Genom att vi har närvaro och medarbetare på plats i Kina är vår inblick och kompetens unik när det gäller kinesisk högre utbildning och vetenskap.

Rapporter

LANDRAPPORT JAPAN

Ökande samarbete med Japan

Forskningssamarbeten mellan Sverige och Japan har växt över 400% de senaste 20 åren och är av högre kvalitet än de båda ländernas genomsnitt. I en ny rapport redovisar vi hur akademiska samarbeten ser ut mellan länderna. Fokus är forskningssamarbeten men även studentmobilitet berörs.

Landrapporter

Artiklar och publikationer

H. Pohl, ”Collaboration with countries with rapidly growing research: supporting proactive development of international research collaboration”. Scientometrics, November 2019.

P. Berglund, P. Dannetun, W. L. Chan, J. Gold, S. Han, H. Hansson, S. Harvey, J. S. Huang, A. Larsson, S. Linton, G. McInerney, M. Magnell, O. Popov, N. Quttineh, T. Richards, J. Song, A. D. Switzer, K. Tegler Jerselius, S. Vikström, M. Wikström, K. Y. T. Yu, J. P. Yeo, N. Zary, H. Pohl and U. Ellervik, ”Linking Education and Research: A Roadmap for Higher Education Institutions at the Dawn of the Knowledge Society”. Preprints 2019, April 2019.

S. Schwaag Serger and T. Shih, “China’s growing innovation capabilities – a concern or an opportunity?,” Policy Forum, 20 februari 2019.

H. Pohl and J. E. Lane, “Research contributions of international branch campuses to the scientific wealth of academically developing countries,” Scientometrics, vol. 116, no. 3, pp. 1719-34, September 2018.

A. Göthenberg, “Sverige behöver fler insatser för att hänga med internationellt,” Universitetsläraren, 6 februari 2018.

S. Schwaag Serger, ”Det nya Kina försvinner inte för att vi blundar,” Svenska Dagbladet, 29 december 2017.

S. Schwaag Serger, “Vad händer efter biståndet?,” Svenska Dagbladet, 23 juni 2017.

J. E. Lane and H. Pohl, “Is there a benefit to importing a branch campus? Research capacity in Abu Dhabi,” International Higher Education, no. 89, pp. 14-16, 2017.

A. Göthenberg and O. Wästberg, “Universiteten måste klara att bli globala,” Svenska Dagbladet, 22 november 2015.

O. Wästberg, ”Inrätta en snabbfil för utländska forskare,” Expressen, 27 oktober 2015.

H. Pohl and A. Göthenberg, “Strategic internationalization in Sweden: the cases of Lund University and Blekinge Institute of Technology,” in Comprehensive internationalization: Institutional pathways to success, J. Hudzik, Ed., London, UK, Routledge, 2015, pp. 154-65.

H. Pohl, ”How to measure internationalization of higher education,” in New perspectives on internationalization and competitiveness, E. Ullberg, Ed., Switzerland, Springer International Publishing, 2015, pp. 31-46.

H. Pohl, G. Warnan and J. Baas, “Level the playing field in scientific collaboration with the use of a new indicator: Field-Weighted Internationalization Score,” Research Trends, no. 39, pp. 3-8, 2014.

A. Göthenberg and O. Wästberg, “Svenska lärosäten behöver bli mer internationella,” Universitetsläraren, no. 9, 2014.

H. Pohl and A. Göthenberg, “Strategic internationalisation in Sweden-Activities and rationales,” in Going Global, Global Education: Knowledge-based economies for 21st century nations, vol. 3, M. Stiasny and T. Gore, Eds., UK, British Council, Emerald Group Publishing Limited, 2014, pp. 169-80.

A. Gothenberg, H. Pohl and N. Adler, “Strategic measures for competitive internationalization of higher education and research,” in OECD Institutional Management of Higher Education (IMHE) General Conference, Paris, Frankrike, 2012.

M. Sandström, L.-E. Liljelund, G. Blomqvist, L. Rask, A. Göthenberg, T. Larsson, M. Yagoubi and J. Anderson, “Skapade fria stiftelser av löntagarfonderna,” Dagens Nyheter, 15 oktober 2011.

G. Melin, R. Danell and O. Persson, “A bibliometric mapping of the scientific landscape on Taiwan,” Issues & Studies, vol. 36, no. 5, pp. 61-82, September 2000.

G. Melin, “Globalisering och internationalisering inom vetenskapen,” Sociologisk Forskning, vol. 36, no. 3, pp. 22-36, 1999.