För att mäta graden av internationalisering på lärosätena i Sverige lanserar STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, ett internationaliseringsindex. Det beskriver utvecklingen för sex nyckelaspekter inom internationalisering av forskning, utbildning samt personal och ledning. Totalt omfattas åren 2011 – 2014 och 28 svenska lärosäten. Förhoppningen är att indexet skall stödja lärosätena i deras internationaliseringsarbete.

Enligt STINTs internationaliseringsindex är Handelshögskolan i Stockholm mest internationellt i Sverige, följt av andra profilerade lärosäten som KTH, Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet och Chalmers. De yngre och mindre lärosätena är inte så internationaliserade, även om det finns undantag som visar att det med rätt satsningar går att förändra.

Enligt rektor för Handelshögskolan i Stockholm, Lars Strannegård, är resultatet i STINTs internationaliseringsindex ett kvitto på lärosätets förflyttning från en svensk handelshögskola med internationell krydda till en internationell högskola med bas i Stockholm. Studenter och medarbetare rör sig i en miljö där många kulturer, språk och perspektiv genomsyrar vardagen, säger Strannegård.

Lärosätena får normalt sett ungefär samma resultat i alla de sex aspekter som indexet omfattar. I synnerhet finns det inte helt oväntat en tydlig koppling mellan utbudet av utbildning på engelska och antalet internationellt rörliga studenter. Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers har väsentligt större andel kurser och program på engelska än övriga lärosäten. Handels sticker även ut när det gäller studentrörlighet.

Av personal med doktorsexamen har bara ca 10 % den från ett lärosäte utomlands. Andelen som har dokumenterad forskningserfarenhet utanför Sverige är, å andra sidan, ganska lika för alla lärosäten. Cirka 20–30 % av lärosätenas personal har forskat utomlands.

STINTs genomgång visar att varannan rektor respektive prorektor har forskat utomlands, men endast 4 % har doktorsexamen från ett utländskt lärosäte. Med tanke på internationaliseringens strategiska betydelse är det viktigt att lärosätesledningarna har egen internationell erfarenhet.

Utvecklingen över de år som indexet omfattar visar att resultaten är ganska stabila över tid. Då internationaliseringen av högre utbildning och forskning globalt sett utvecklar sig snabbt måste indexet snart visa på en tydlig positiv utveckling, annars betyder det att Sverige halkar efter. Under de senaste åren har nya toppuniversitet växt fram i länder över hela världen tack vare god finansiering och globalt fokus. Internationellt ledande universitet satsar på att attrahera de bästa studenterna, forskarna och lärarna för att öka sin kvalité och konkurrenskraft.

Internationalisering av högre utbildning och forskning är ett viktigt redskap för utveckling av svenska lärosäten. Internationellt uppkopplade lärosäten bidrar till inflöde av idéer, kunskaper och nätverk, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft. Internationell uppkoppling är speciellt viktigt eftersom svensk ekonomi är mycket exportberoende.

STINTs internationaliseringsindex baseras på data från Elsevier, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet och SCB.

STINT internationaliseringsindex – Metodbeskrivning

Läs mer på sidan Resultat 2016

 

För mer information, vänligen kontakta

Hans Pohl
Programchef och utvecklare av
STINT internationaliseringsindex
hans.pohl@stint.se
070-840 27 40

Andreas Göthenberg
Vd för STINT
andreas.gothenberg@stint.se
08-671 19 91