Den 16 april 2019 arrangerade STINT tillsammans med SUHFs expertgrupp för internationaliseringsfrågor ett seminarium om akademiska samarbeten med Kina. Seminariet var välbesökt och tog upp frågor kring möjligheter och utmaningar att arbeta med kinesiska lärosäten.
Seminariet öppnades av Eva Åkesson, ordförande i expertgruppen, och Andreas Göthenberg, vd för STINT. Därefter presenterade fyra talare sina erfarenheter från samarbete med kinesiska forskarkollegor inom forskningsområden som elektronik, energi, medicin, och sinologi.
Talarna hade alla arbetat med kinesiska lärosäten sedan 80- och 90-talet och kunde berätta hur utvecklingen varit fram till nu. De berättade hur tillgång till finansiering var ett problem tidigare men att det nu finns mycket resurser för forskning i Kina, vilket även påverkar möjligheter till forskningssamarbeten internationellt. Kinesiska staten har även sedan tidigare satsat mycket på att stödja kinesiska studenter och postdoc-forskare som vill studera och forska utomlands. Idag finns det vidare ett mycket större intresse från studenter och forskare från Sverige att ta del av den vetenskapliga utveckling som sker i Kina. Talarna diskuterade också att under de senaste åren har akademisk frihet i Kina begränsats mera, särskilt inom samhällsvetenskapen. Detta är en utmaning som svenska lärosäten ställs inför i samarbetet med kinesiska lärosäten.
Det stora intresset för seminariet indikerade att svenska lärosäten vill och bör fortsätta arbete med kinesiska lärosäten. Men en slutsats från diskussionen var att svenska universitet och högskolor bör arbeta mera strukturerat med kinesiska lärosäten utan att vara för naiva i vissa sammanhang. Det skulle exempelvis kunna innefatta ett mer koordinerat arbete mellan lärosätena. Det står helt klar att det är av stort värde med olika typer av erfarenhetsutbyten vad gäller svenska samarbeten med kinesiska lärosäten.