STINT Box 3523
103 69 STOCKHOLM
Tel:08-671 19 90
E-post:info(#at#)stint(#dot#)se
 
 
» I fokus

STINT Internationalisation Index 2016

Publicerad 2016-09-25


STINT har utvecklat ett verktyg för att mäta hur internationellt ett lärosäte är. Detta STINT Internationalisation Index omfattar sex olika aspekter av internationalisering. Resultaten visar på stora skillnader mellan lärosätena i Sverige. Det finns goda skäl för samtliga aktörer i systemet för högre utbildning och forskning att intensifiera arbetet med internationaliseringen.

Internationalisering är ett viktigt redskap för utveckling av svenska lärosäten. Lärosätenas strategier och visioner bekräftar internationaliseringens betydelse. De flesta betonar likt citatet från "Vision 2020" för Göteborgs universitet betydelsen av internationalisering:

”Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil.”

STINT har undersökt hur internationella 28 svenska universitet och högskolor är. Med detta internationaliseringsindex erbjuder STINT för första gången en möjlighet att på ett relativt heltäckande sätt kunna mäta hur internationellt ett lärosäte är. Data hämtas från etablerade källor som SCB, Universitetskanslersämbetet och Elsevier. Sex olika aspekter av internationalisering har studerats:
•    Forskningssamarbeten i form av internationella sampubliceringar
•    Studentrörlighet till och från lärosätena
•    Internationella doktorander
•    Utbildningsutbud på engelska
•    Personalens internationella akademiska erfarenheter
•    Ledarskapets internationella akademiska erfarenheter

Totalt sett får Handelshögskolan i Stockholm högst värde och fem stjärnor i detta STINT Internationalisation Index. Även andra lärosäten med tydlig vetenskaplig profil som KTH, KI, SLU och Chalmers får höga värden och några av de breda universiteten ligger inte långt efter. De yngre och mindre lärosätena är däremot ofta betydligt mindre internationaliserade.

År 2011 var lärosätena i princip lika internationella som 2014. Globalt sett blir dock akademin snabbt alltmer internationell varför det på sikt bör återspeglas i detta index med ett ökande antal stjärnor, annars halkar Sverige efter.

Studentrörligheten ökade under en lång period fram till avgiftsreformen 2011, som medförde ett ordentligt hack i kurvan. Lärosätena arbetar nu på olika sätt för att stärka sin attraktivitet utomlands. Likaså har andelen internationella doktorander ökat under flera år men risken finns att det minskade antalet internationella studenter på sikt slår igenom även i dessa siffror.

Alla de stora lärosätena har fyra eller fem stjärnor på forskningsområdet. Det finns en tydlig positiv koppling mellan internationell sampublicering och det genomslag som forskningen får. Inte minst därför är det viktigt att arbeta med internationella forskningssamarbeten. Internationellt samarbete inom forskningen är en naturlig ingrediens inom flera vetenskapliga discipliner, dock inte alla. För ett litet land som Sverige är internationellt forskningssamarbete ofta avgörande för att nå framgångar, både inom de alltmer specialiserade områdena och för att möta breda globala utmaningar som klimatfrågan.

Studentrörligheten verkar delvis bero på vilken vetenskaplig profil som lärosätet har och om det ligger i ett storstadsområde eller ej. Likafullt finns det undantag åt båda hållen, vilket visar på att det definitivt går att påverka utvecklingen. Föga förvånande finns det ett samband mellan hur mycket utbildning som erbjuds på engelska och andelen internationellt rörliga studenter.

Lärosäten med tekniska inriktningar har många internationella doktorander. Bland de stora breda universiteten varierar antalet stjärnor från två till fyra och det finns uppenbart olika ambitionsnivåer när det gäller rekrytering av internationella doktorander.

Chalmers och Karolinska institutet har internationellt mest erfaren personal. Det betyder att dessa lärosäten har många anställda som har forskat utomlands och kanske också en doktorsexamen från ett annat land. Att rekrytera internationellt och på det viset förstärka kompetensen och etablera nya nätverk är viktigt medel för att utveckla verksamheten. Likaså bör svenska forskare och lärare få egna erfarenheter från akademisk verksamhet utomlands. Internationellt erfaren personal ger också mervärden genom att bidra med internationella perspektiv till undervisning, forskning och administration.

Samma mätetal fast bara för den högsta ledningen, dvs. rektor och prorektor, visar att Högskolan i Jönköping är det enda lärosäte där ledningen har omfattande internationell erfarenhet. Sedan 2009 är det tillåtet i Sverige att anställa rektorer utan svenskt medborgarskap och det har också hänt, fast då på lärosäten som är för små för att kunna inrymmas i denna studie.

Internationalisering handlar om många olika saker. De påverkar varandra och det är viktigt att förstå helheten och arbeta strategiskt, inte minst eftersom uppbyggnaden av internationella relationer ofta tar lång tid.

Sammantaget visar resultaten av STINT Internationalisation Index på viktiga skillnader mellan lärosätena. Då internationalisering av högre utbildning och forskning är ett nyckelredskap för utveckling av verksamheten bör samtliga aktörer i systemet för högre utbildning och forskning, dvs. lärosätena själva, forskningsfinansiärer, myndigheter och inte minst utbildningsdepartementet, begrunda hur internationaliseringen kan stödjas på ett effektivt sätt. I det index som blir tillgängligt nästa år vill STINT se fler stjärnor.

Metodbeskrivning [pdf]

För mer detaljer kontakta Hans Pohl, programchef,. hans.pohl@stint.se, 08-671 1995.

 
 
Nyheter
Ny rapport: Sveriges internationella forskningssamarbeten

Tisdagen den 7 november anordnade STINT frukostseminariet Forskning i en snabbt föränderlig värld. Nu kan du se webbsändningen, samt ta del av rapporten och presentationerna.


STINT & RJ erbjuder nytt program: Sweden-Japan 150 Anniversary Grants

För att uppmärksamma att Sveriges diplomatiska relationer med Japan firar 150 år under 2018 genomförs en särskild utlysning i samarbete mellan STINT och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).


Pressmeddelande: Göteborgs universitet beviljas STINTs GII

1 miljon kronor tilldelas Göteborgs universitet med fyra medsökande lärosäten inom STINTs satsning Grants for Integration and Internationalisation.


STINT investerar 10 miljoner kr i fyra internationaliseringsprojekt

STINTs styrelse har beslutat att investera 10 000 000 kronor i fyra projekt inom programmet Strategic Grants for Internationalisation för perioden 2017–2020.