STINT Box 3523
103 69 STOCKHOLM
Tel:08-671 19 90
E-post:info(#at#)stint(#dot#)se
 
 
» I fokus

Rapport, Svenska kunskapssystemet – en möjlighet till framtida export

Publicerad 2011-09-21


STINT har under tiden 2010-2011 tillsatt en arbetsgrupp bestående av mycket internationellt erfarna personer för att diskutera kring strategisk internationalisering. Arbetet resulterade i rapporten Svenska Kunskappsystemet – en möjlighet till framtida export, som presenterades den 21 september i samband med STINT Forum om Globala trender och utmaningar inom högre utbildning och forskning.

Globaliseringen har inneburit att världen har förändrats enormt. Världsdelar och länder har blivit mer beroende av varandra, internationellt samarbete har blivit viktigare och den internationella konkurrensen har hårdnat. Högre utbildning och forskning utgör inget undantag och området befinner sig därför nu i en mycket dynamisk tid. Konkurrensen om studenter och forskningsfinansiering har medfört att flera universitet expanderar över nationsgränserna. Expansionen sker på varierande sätt med strategisk internationell positionering som gemensam nämnare.

Tillgången på studenter och doktorander är begränsad i Europa. Däremot innebär den ökande välfärden i flera andra delar av världen att antalet studenter stiger snabbt, framför allt i Asien där högre utbildning ses som vägen till framgång.

Flera engelsktalande länder har länge betraktat högre utbildning som en viktig exportprodukt, där speciellt avgiftsbetalande studenter som kommer till hemcampus för att genomföra en utbildning har varit i fokus. De senaste åren har det dessutom blivit allt vanligare att universitet har etablerat utbildningsprogram i andra länder.

På de nya marknaderna, t.ex. Kina, Sydostasien och Mellanöstern, finns attraktiva och välfinansierade forskningsmiljöer som svenska lärosäten kan nå, bland annat genom att medverka i konkurrenskraftiga nätverk. Profilering blir allt viktigare eftersom få universitet kan vara världsledande inom alla fält. Starka strategiska allianser inom högre utbildning och forskning byggs globalt och skapar nya möjligheter, utbildningsutbud och forskningsstyrka. Finland strävar exempelvis i sin internationella strategi efter att positionera lärosätenas internationella satsningar där det finns finska exportintressen.

I Sverige är kunskapstriangeln ett centralt begrepp för betydelsen av fungerande samverkan mellan utbildning, forskning och innovation. Svensk forskning, utbildning och innovation kan genom internationalisering och strategiska samarbeten med stora dynamiska länder, som Kina, Indien och Brasilien med flera, ge möjlighet till globala förändringar på grund av tillgången till de stora resurser som finns där. Sverige är högaktat i till exempel Kina för innovation och samhälleliga reformer. Export av utbildningssystem kan vara aktuellt till länder som strävar efter att bygga upp avancerade samhällssystem.

Kan dessa möjligheter öppna upp för en svensk export av högre utbildning, eller av det svenska kunskapssystemet, och hur påverkar lagändringen som innebär att svenska universitet nu börjar ta ut avgifter för utomeuropeiska studenter? För att diskutera kring dessa frågor har STINT under 2010-2011 sammankallat en arbetsgrupp med internationellt mycket erfarna personer från flera svenska lärosäten. Gruppen har bestått av:

Niclas Adler, f.d. VD, Internationella handelshögskolan i Jönköping
Eva Björck-Åkesson, VD, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
Ingmar Ernberg, professor, Karolinska institutet
Christer Gustafsson, landsarkivarie, Kulturmiljö Halland
Kjell Nilsson, universitetslektor, Lunds universitet
Jörgen Sjöberg, strategisk verksamhetsutvecklare, Chalmers
Kay Svensson, internationell samordnare, Uppsala universitet
Ramon Wyss, vice rektor internationella projekt, KTH

Rapporten, Svenska kunskapssystemet – en möjlighet till framtida export, redogör utifrån olika perspektiv för de möjligheter och utmaningar som det svenska kunskapssystemet står inför avseende den hårdnande internationella konkurrensen inom högre utbildning och forskning.

Rapporten visar att det finns ett behov av väl valda strategier för att klara av en utökad internationalisering och för att skapa förutsättningar för en möjlig framtida export av det svenska kunskapssystemet.

En analys över den internationella utvecklingen inom högre utbildning och forskning inleder rapporten och beskriver de växande möjligheter och behov som framträder i internationell universitets- och högskoleverksamhet. Sveriges roll i utvecklingen av högre utbildning i hela världen diskuteras, liksom vilken nytta ett ökat engagemang skulle göra för det svenska samhället.

Det svenska kunskapssystemets hemmamarknad analyseras därefter och tre scenarier presenteras med olika utfall för hur väl de svenska lärosätena lyckas rekrytera studenter internationellt. Skillnaderna mellan framgång och bakslag hävdas till stor del bero på hur väl de svenska aktörerna förstår och utnyttjar den svenska högre utbildningens konkurrensläge i ett internationellt sammanhang.

Hög kvalitet är en förutsättning för att det svenska kunskapssystemet ska vara långsiktigt framgångsrikt internationellt. Samtidigt är internationella samarbeten nödvändiga för att utveckla och bedriva forskning av hög kvalitet. Kvalitetsaspekten kring internationalisering diskuteras i rapporten och det konstateras att den internationella utvecklingen gör att svenska lärosäten idag står inför betydande utmaningar, där kunskap om förutsättningar på olika marknader och starka globala partners anses vara nödvändiga för lärosätena.

Rapporen redogör även för hanteringen av den rad av utmaningar som lärosätena möter vid utökad internationalisering. Trots betydande verksamhetsvolymer så finns det bland lärosätena vare sig tradition eller utvecklade modeller för riskhantering av internationella satsningar. En hållbar och framgångsrik ökad internationalisering bedöms kräva erfarenheter, rutiner och strukturer.

De nya strukturerna ställer nya krav på ledarskap och organisation i en globaliserad akademisk miljö. Kritiska frågor kring detta diskuteras i rapporten. Att våga prioritera är det kollegiala ledarskapets dilemma. Viktiga faktorer för ett framgångsrikt ledarskap ges.

Internationella samarbeten är ofta resultat av olika eldsjälars individuella initiativ. Eldsjälarna saknar ofta tydliga uppdrag från lärosätesledningarna och har därför svårt att få gehör för de framgångar som internationella projekt medför. Författarna redogör för de krav som ställs på ledningen för att kunna ta tillvara eldsjälarnas engagemang och erfarenhet.

Avslutningsvis beskrivs behovet av en samlad nationell strategi, vilken hävdas medföra ökade möjligheter till konkreta, uthålliga resultat och bidra till en högre kritisk massa av aktörer och finansiering.

Rapporten i sin helhet finns HÄR.

 
 
Nyheter
Ny rapport: Sveriges internationella forskningssamarbeten

Tisdagen den 7 november anordnade STINT frukostseminariet Forskning i en snabbt föränderlig värld. Nu kan du se webbsändningen, samt ta del av rapporten och presentationerna.


STINT & RJ erbjuder nytt program: Sweden-Japan 150 Anniversary Grants

För att uppmärksamma att Sveriges diplomatiska relationer med Japan firar 150 år under 2018 genomförs en särskild utlysning i samarbete mellan STINT och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).


Pressmeddelande: Göteborgs universitet beviljas STINTs GII

1 miljon kronor tilldelas Göteborgs universitet med fyra medsökande lärosäten inom STINTs satsning Grants for Integration and Internationalisation.


STINT investerar 10 miljoner kr i fyra internationaliseringsprojekt

STINTs styrelse har beslutat att investera 10 000 000 kronor i fyra projekt inom programmet Strategic Grants for Internationalisation för perioden 2017–2020.