STINT Box 3523
103 69 STOCKHOLM
Tel:08-671 19 90
E-post:info(#at#)stint(#dot#)se
 
 
» I fokus

Biologiska metoder och växter för sanering

Publicerad 2009-12-28


Högskolan i Kalmar driver sedan två år ett projekt i samarbete med Brasilien kring användande av biologiska metoder och växter för sanering av oljeförorenad mark och vatten under tropiska respektive tempererade klimatförhållanden. Projektet som leds av professor William Hogland vid HiK och som beviljats ett STINT-bidrag om 1,9 milj. kronor kommer att fortsätta fram till 1 juli 2011.

Huvudsyftet med projektet är att förbättra och dela kunskap och kompetens mellan forskare och näringsliv kring utveckling och praktisk användning av olika metoder för marksanering och vattenrening. Både seniora och juniora forskare tränas inom programmet. I maj 2009 hölls t.ex. en kurs i Analytisk kemi för ett 40-tal forskare och studenter i Brasilien i samarbete med professor emeritus. Lennart Mathiasson från Lunds Universitet som är knuten till forskargruppen vid HiK via Laqua-gruppen.

Redan under sommaren 2008 var de brasilianska studenterna Andre Luis De Sa Salomao och Rodrigo Sondermann Muniz i Sverige för att studera komposteringsprocesser som kan användas vid marksanering av oljeförorenad mark. En komposteringsmaskin för ändamålet har skickats till Brasilien för vidare tester och studier som genomförs av brasilianska master studenter. Jag följde därefter med studenterna i Brasilien till universitetets UERJs forskningsstation på Ilha Grande utanför Rio de Janeiro för att leta växter i den kustnära regnskogen på ön (endast 6-7 procent av den kustnära regnskogen finns kvar i Brasilien). Vi letade akvatiska växter dels vid färskvattenkällor men också vid utsläppspunkter för avloppsvatten där växterna redan anpassat sig till smutsvattenförhållanden. Växterna ska sedan skolas och användas till att rena avloppsvatten och lakvatten från deponier eller användas för marksanering. Tillsammans med studenterna letades också en bra plats vid Dois Rios för att anlägga en miljömässigt hållbar reningsanläggning för avloppsvattnet från det lilla samhället vid forskningsstationen och då baserat på växtsystem med lokala plantor. På bilden är vi på skördefest på ilha Grande. Vi var målade som lokalbefolkning med traditionell mustasch.

Jag har också varit i Rio de Janeiro tillsammans med doktoranderna Fabio Kaczala och Sawanya Laohaprapanon och mastersstudenterna Henric Svensson och Henrik Hansson för att de skulle få möjlighet att diskutera sina projekt med brasilianska experter och studenter. Detta är speciellt viktigt eftersom samtliga arbetar med ett KK-finansierat projekt som drivs i samarbete med Skogsindustrin och några av deras leverantörer av kemikalier och där kan biologiska metoder för rening komma väl till pass.

Studenten Sawanya Laohaprapanon, är doktorand i miljöteknik vid Högskolan i Kalmar. Hon skriver: ”Jag tillbringande en härlig månad i Brasilien med många intressanta forskningsaktiviteter som jag kommer att ha nytta av i mitt avhandlingsarbete.Månaden i Brasilien var en mycket intressant tid och jag genomförde olika aktiviteter. Jag gjorde två presentationer baserade på mina forskningsförsök i Sverige (vi hade två powerpoint projektorer en med engelsk och en med portugisisk text vid presentationen för studenter, lärare och forskare vid universitet i Rio). Vidare besökte vi ett kommunalt avloppsreningsverk och jag fick god tid att diskutera mina försök med mina handledare samt att jag gavs möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med en brasiliansk expert på elektrokoagulering (EC), så väl som phytoremediation och vattenrening.”

”Vi är två mastersstudenter, Henric Svensson och Henrik Hansson, eller Henrik med K och Henrik med C som William brukar säga för att skilja oss åt. Under den tid som vi gjorde våra mastersarbeten fick vi med hjälp av STINT-medlen vara i Brasilien i en månad. Det mest intressanta med projektet var att få insikt i de skillnader som finns i hur undervisningen bedrivs i Brasilien jämfört med Sverige. I Brasilien arbetar man med sin master uppsats under nästan ett helt år och skriver arbetet på sitt modersmål medan vi skriver på engelska. Att vi skriver på engelska och får möjligheten at komma utomlands gör att vi lär oss att behärska teknisk engelska både i tal och skrift mycket bättre. Vi måste dock medge att undervisningen och forskningen låg på hög nivå i Brasilien och kanske till och med högre än vad vi hade förväntat oss. Som svensk är det så lätt att ha fördomar när man reser ut såhär.” Här på utflykt med brasilianska studenter.

Ytterligare en student, Fabio Kaczala är doktorand i den svenska forskargruppen: “Mitt forskningsprojekt i Sverige är inriktat på möjligheten att implementera lågkostnadsanläggningar av icke konvensionell typ för vattenrening eller vad vi kallar eco-teknologier användbara för rening av industriella avloppsvatten och dagvatten. Ideen var att vi skulle se hur man i Brasilien kunde använda olika arter av växter för att rena vatten samt hur man anlägger olika biofilter med växtsystem och upprättar konstgjorda våtmarker.”

Hela forskargruppen i miljöteknik vid Högskolan i Kalmar har med hjälp av STINT-medlen på bästa sätt fått möjlighet att utbyta kunskap och göra framsteg inom en del av forskningen som är mycket viktig för en hållbar samhällsuppbyggnad. Problemen existerar över hela världen men lösningar kan komma från olika håll t.ex. från tropiska områden med växter från regnskogen som fortfarande i våra dagar gömmer en stor mängd information som kan bli mycket användbar och också nödvändig för samhällsutvecklingen i framtiden.

William Hogland
Naturvetenskapliga institutionen
Högskolan i Kalmar
(2010  - Linnéuniversitetet)

 

 
 
Nyheter
Ny rapport: Sveriges internationella forskningssamarbeten

Tisdagen den 7 november anordnade STINT frukostseminariet Forskning i en snabbt föränderlig värld. Nu kan du se webbsändningen, samt ta del av rapporten och presentationerna.


STINT & RJ erbjuder nytt program: Sweden-Japan 150 Anniversary Grants

För att uppmärksamma att Sveriges diplomatiska relationer med Japan firar 150 år under 2018 genomförs en särskild utlysning i samarbete mellan STINT och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).


Pressmeddelande: Göteborgs universitet beviljas STINTs GII

1 miljon kronor tilldelas Göteborgs universitet med fyra medsökande lärosäten inom STINTs satsning Grants for Integration and Internationalisation.


STINT investerar 10 miljoner kr i fyra internationaliseringsprojekt

STINTs styrelse har beslutat att investera 10 000 000 kronor i fyra projekt inom programmet Strategic Grants for Internationalisation för perioden 2017–2020.