STINT Box 3523
103 69 STOCKHOLM
Tel:08-671 19 90
E-post:info(#at#)stint(#dot#)se
 
 
» I fokus

Industrial Heritage and Societies in Transition

Publicerad 2001-01-14


Våren 2001 beviljades professor Marie Nisser, avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH ett STINT Institutional Grants för samarbete med Riga Technical University. Arbetet har skett i samverkan med professor Maths Isacson, institutionen för ekonomisk-historia och docent Anders Lundgren, institutionen för idé- och lärdomshistoria, båda vid Uppsala universitet.

I projektet har forskare från Helsingfors och Oulu universitet, Vilnius Academy of Fine Arts, Department of History of Art, Department of Urban Engineering i Vilnius deltagit.

Projektet är ännu inte helt avslutat, en antologi kring industriarv och samhällsomvandling i Sverige och Baltikum, ”Industrial Heritage around the Baltic Sea” är på gång.

Målsättningen med projektet var flerfaldigt; förutom att skapa nätverk mellan forskare från länderna; att vinna en djupare insikt om den industriella omvandlingen i Baltikum, Sverige och Finland men också i ett vidare globalt sammanhang; att utveckla de teoretiska och metodiska instrumenten för att förstå och analysera den industriella transitionen och samhällsomvandlingen i Norden och Baltikum; att främja en förnyelse av industriområden i omvandling genom att bygga upp en kunskapsbas i grundad i forskning och att studera hur industriarvet används i förnyelsen av industristäder och industrilandskap i omvandling. (Bilden nedan visar fabriksbyggnad med anslutande vattentorn i en återhållsam jugendarkitektur.)

De lettiska forskarna var i begränsad utsträckning förtrogna med den industriarvsdiskurs de sett växa fram i Europa och andra delar av världen under de senaste tre decennierna. Detta gällde också forskare i andra länder i Baltikum. Några yngre, lovande forskare i Litauen, Estland och Finland inbjöds delta i vårt projekt, eftersom de kände sig isolerade i sin forskning vid sina hemuniversitet.

I en inledningsfas fanns det vissa problem med kommunikationerna mellan deltagarna från de olika länderna. Några av de lettiska deltagare hade svårt att förstå och uttrycka sig på engelska. De kulturella skillnaderna, inte minst när det gällde seminariekulturen, behövde också överbryggas. Fältarbete visade sig då vara ett sätt att komma över dessa svårigheter.

Fältstudier i Karosta, en manskapskasern

Fältstudierna har varit utgångspunkten för de metodiska övningarna och inte minst genom att gruppmedlemmarna kommit från så många skilda ämnesområden har ett mångvetenskapligt perspektiv eftersträvats. På så sätt har gängse metoder kunnat prövas, omprövas och vidareutvecklas. Några av deltagarna har sin bas i ämnesområden där kunskap saknas om fältarbetsmetodik. De har därför genom sitt deltagande fått nya redskap att arbeta med i sin forskning och således kunnat dra nytta av våra fältövningar. Omvänt har de som i kraft av sin kulturarvsinriktning varit väl förtrogna med fältstudier fått nya perspektiv på teoretiska ramar och aktuella diskussioner om tolkningsföreträden. De nordiska och baltiska länderna har dessutom olika praxis i att tolka och beskriva sitt fysiska kulturarv och här har deltagarna i projektet kunnat utbyta kunskap och erfarenheter om hur skilda aktörer tolkar, värderar och använder industriarvet i dessa länder.

Genom att arbetsseminarierna kunnat förläggas till olika industriområden och industristäder har fältstudier och exkursioner varit en lämplig metod för att öka kunskapen om förnyelseprocessen på ett stort antal städer i Sverige och Lettland. Kontakter med lokalsamhällets företrädare och aktörer har alltid eftersträvats. Projektdeltagarna har mött kommunala tjänstemän och planerare samt företrädare för statlig kulturminnesvård och lokala museer. Dessa har informerats om projektsamarbetet på forskningens område men också fått en redovisning av resultaten av fältövningarna. Kontakterna med de lokala representanterna har även upprätthållits efter besöken på plats och detta sammantaget har haft betydelse för att varsebli värdet av det lokala industriarvet och de möjligheter som kan finnas för att återanvända detta arv i nya former.

Under sista seminariet som ägde rum i Stockholm i november -december studerades gasverket i Värtan.

Sammanlagt har nio seminarier, i Sverige och i Lettland har genomförts. Några nya doktorander har tillkommit under projekttiden men gruppen, nätverket, har under årens lopp varit anmärkningsvärt sammanhållen.

Alla deltagare såväl seniora som yngre forskare har fått helt nya perspektiv på samhällsomvandlingen i Lettland och Sverige genom de studier som genomförts under seminarierna. Deltagarna har kommit från olika ämnesområden och detta har i hög grad varit befruktande för diskussioner om metodiska och teoretiska utgångspunkter för ämnesområdet industriminnesforskning. Genom fältövningar har en gemensam kunskapsbas och referensram byggts upp. Genom litteraturstudier av aktuella artiklar och andra publikationer har teorier, metoder och analyser blivit grundligt diskuterade. Diskussioner av avhandlingstexter har helt uppenbart varit av stort värde inte minst för de baltiska deltagarna eftersom denna typ av seminarieform inte förekommer hos dem. Men de svenska doktoranderna har också fått värdefulla synpunkter från de baltiska deltagarna och nya perspektiv på sina egna pågående avhandlingsarbeten.

Samtliga deltagare har fördjupat sina kunskaper om samhällsomvandlingen i Baltikum och Norden och de effekter den haft för industri, arbete och boende. Genom att de seniora forskarna deltagit i alla moment har det hela tiden funnits en kontinuitet i seminarieledning och diskussioner. De seniora forskarna och lärarna har företrätt skilda ämnesområden som industriminnesforskning, ekonomisk-historia, idé- och lärdomshistoria, arkitektur och arkitekturhistoria samt arkeologi. Detta har varit till gagn för diskussionerna inom seminariet och gett ett bredare perspektiv på den verksamhet som bedrivits.

Flera av de seniora forskarna liksom doktorander och nyblivna postdocs är involverade i forskningsprojekt som kommit igång under STINT-projektets period. Det är projektdeltagarnas förhoppning att den kunskapsbas som nu byggt upp och det forskningssamarbete som nu etablerats, skall kunna vidareutvecklas och befästas i nya former.

Prof em Marie Nisser
Avd för teknik- och vetenskapshistoria
Industriminnesforskning
KTH

Senast uppdaterad: 07-07-20 09:28

 
 
Nyheter
Ny rapport: Sveriges internationella forskningssamarbeten

Tisdagen den 7 november anordnade STINT frukostseminariet Forskning i en snabbt föränderlig värld. Nu kan du se webbsändningen, samt ta del av rapporten och presentationerna.


STINT & RJ erbjuder nytt program: Sweden-Japan 150 Anniversary Grants

För att uppmärksamma att Sveriges diplomatiska relationer med Japan firar 150 år under 2018 genomförs en särskild utlysning i samarbete mellan STINT och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).


Pressmeddelande: Göteborgs universitet beviljas STINTs GII

1 miljon kronor tilldelas Göteborgs universitet med fyra medsökande lärosäten inom STINTs satsning Grants for Integration and Internationalisation.


STINT investerar 10 miljoner kr i fyra internationaliseringsprojekt

STINTs styrelse har beslutat att investera 10 000 000 kronor i fyra projekt inom programmet Strategic Grants for Internationalisation för perioden 2017–2020.