STINT Box 3523
103 69 STOCKHOLM
Tel:08-671 19 90
E-post:info(#at#)stint(#dot#)se
 
 
» I fokus

Den svåröverlistade turbulensen

Publicerad 2001-01-25


Henrik Alfredsson, Strömningsfysik, KTH har sedan 2006 bidrag inom Institutional Grants Programme för ett samarbete med Universitá di Bologna. STINT-bidraget uppgår till 1,6 milj. kronor.

Detta universitet är det näst största i Italien med mer än etthundratusen studenter och har flera campi utanför själva Bologna. Vi samarbetar med en teknisk fakultet som ligger i staden Forli, ca 60 km sydost om Bologna. Samarbetet gäller bland annat ett större experimentellt projekt som för närvarande byggs upp i stad som heter Predappio och ligger i närheten av Forli. I Predappio fanns under andra världskriget en flygplansfabrik och man byggde vid sidan av den ordinarie fabriken ett system av bergrum som skulle användas både som skyddsrum och som monteringsfabrik. Dessa tunnlar har under senare år använts för champinjonodling med har nu övertagits av Bolognauniversitetet för vetenskapliga ändamål, bland annat för att bygga upp en större strömningsapparat där man skall kunna göra studier vid mycket höga sk. Reynoldska tal. En sådan strömning blir turbulent och turbulens är ett av den klassiska fysikens ännu olösta problem. Turbulens är viktigt att förstå också i många tekniska sammanhang, för att t.ex. kunna beräkna strömningsmotstånd på olika farkoster.

Tanken på att bygga detta experiment i Italien kom upp i samband med att professor Alessandro Talamelli besökte KTH samtidigt med professor Hassan Nagib från IIT i Chicago under våren 2003. Universitetet i Bologna hade just fått tillgång till tunnlarna samtidigt som professor Nagib, jag själv och några kolleger planerade att bygga experimentet på KTH, men vi hade svårt att hitta ett tillräckligt stort utrymme. Talamelli kom då med förslaget att bygga upp experimentet i Predappio. Förslaget presenterades sedan vid en workshop vid Princeton universitetet och fick stöd från många forskargrupper.

Projektet som kallas CICLoPE (Centre for International Cooperation in Long Pipe Experiment) finns beskrivit på www.ciclope.unibo.it. Anläggningen består av ett över hundra meter långt rör, med 90 cm diameter i vilket det skall strömma luft med hastigheter upp till 60 m/s. Varför valdes då CICLoPE som namn på projektet? Vi har väl alla läst Odysseus och kommer kanske speciellt ihåg hur man flydde ur Cyclopens grotta genom att köra in en lång påle i jättens enda öga. Här ser vi möjligheten att likna det långa röret med den påle som Odysseus mannar (som kan symbolisera samarbetet i projektet) körde in i Cyklopens öga, och för oss är jätten den svåröverlistade turbulensen.

Under planerings och konstruktionsfasen har forskare från KTH vistats i Italien under både kortare och längre perioder samtidigt som italienska kolleger arbetat på KTH. I samband med dessa vistelser har vi naturligtvis utnyttjat varandras kunskaper och inhopp i kurser på avancerad nivå har varit vanligt. Speciellt kan nämnas att Talamelli flera gånger hållit en kurs i fordonsaerodynamik på KTH, med bl.a. gästföreläsare från Ferrari, vilket varit mycket populärt bland våra teknologer.

En del av CICLoPE projektet har inneburit att utveckla noggrann mätteknik för mätning av lufthastigheten. I samband med detta har vi genomfört en ”jamboree” vilket innebar att vi vid vår vindtunnel på KTH under maj och juni 2008 haft besök av forskargrupper från Bologna, Princeton, Caltech, University of Melbourne , samt de båda japanska universiteten Nagoya University och Shinshu University. Under jamboreen har forskargrupper mätt på samma försöksuppställning för att se om man reproducera varandras resultat. I augusti skedde samma övning i en vindtunnel i Melbourne, och resultaten håller för närvarande på att utvärderas. Idén med jamboreen är dels att utveckla teknikerna och undersöka vilken noggrannhet man kan uppnå, dels att lära oss att arbeta tillsammans (vilket har varit en mycket nyttig men inte helt okomplicerad övning) inför starten av CICLoPE anläggningen någon gång under 2010.

Henrik Alfredsson
Strömningsfysik
Skolan för teknikvetenskap
KTH

Senast uppdaterad: 08-10-28 16:18

 
 
Nyheter
Ny rapport: Sveriges internationella forskningssamarbeten

Tisdagen den 7 november anordnade STINT frukostseminariet Forskning i en snabbt föränderlig värld. Nu kan du se webbsändningen, samt ta del av rapporten och presentationerna.


STINT & RJ erbjuder nytt program: Sweden-Japan 150 Anniversary Grants

För att uppmärksamma att Sveriges diplomatiska relationer med Japan firar 150 år under 2018 genomförs en särskild utlysning i samarbete mellan STINT och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).


Pressmeddelande: Göteborgs universitet beviljas STINTs GII

1 miljon kronor tilldelas Göteborgs universitet med fyra medsökande lärosäten inom STINTs satsning Grants for Integration and Internationalisation.


STINT investerar 10 miljoner kr i fyra internationaliseringsprojekt

STINTs styrelse har beslutat att investera 10 000 000 kronor i fyra projekt inom programmet Strategic Grants for Internationalisation för perioden 2017–2020.