STINT Box 3523
103 69 STOCKHOLM
Tel:08-671 19 90
E-post:info(#at#)stint(#dot#)se
 
 
» Nyheter / 2008

Pro Lingua internationaliserar svensk forskning

Publicerad 2008-09-30


Pro Lingua-priset har delats ut för andra gången. Prisutdelningen hölls på Bokmässan torsdagen den 25 september och leddes av Språkrådets föreståndare Olle Josephson. Pristagare var konstvetaren Hans Hayden och filosofen Mats Rosengren.

Priset ska främja spridningen av excellent svensk humanistisk eller samhällsvetenskaplig forskning i utlandet, genom att ett ge ett antal forskare upp till en kvarts miljon kronor för att översätta ett verk.

- Inom humaniora och samhällsvetenskap är språket själva verktyget i forskningen. Då är det ofta självklart att skriva på sitt modersmål. Pro Lingua ska hjälpa svensk forskning att nå utanför landets gränser, säger Eva Haettner Aurelius, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och ledamot i STINT.

Hans Hayden är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och har i det belönade verket, Modernismen som institution, studerat den moderna konstens historia. Han försöker svara på när, var och hur berättelsen om modernismen blev liktydig med berättelsen om den moderna konsten. Därmed handlar det om vad det är som gör den moderna konsten modern.

Mats Rosengren är docent i filosofi och verksam vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborg, och vid Södertörns högskola. Han har skrivit boken Doxologi - en essä om kunskap, där han skisserar ett nytt slags kunskapslära, en doxologi. I stället för att se en motsättning mellan vad vi tror oss veta om världen och om oss själva och hur det egentligen ligger till menar han att all kunskap i grund och botten är doxisk. Det betyder att praktik och teori sammansmälter.

Genom översättningspriset Pro Lingua går STINT och Riksbankens Jubileumsfond aktivt in i debatten om språkval i svensk humanvetenskaplig forskning. Genom att ekonomiskt möjliggöra för svenska forskare att använda sig av kvalificerade översättare och prestigefyllda förlag, förenas två viktiga krav. Forskarna kan skriva på sitt modersmål för att nå den höga kvalitet som krävs för att hävda sig i internationell konkurrens - man blir helt enkelt inte lika klok om man inte behärskar språket till fullo. Samtidigt kan verket publiceras på ett annat större språk för att läsas av det internationella forskarsamhället.

Juryns motivering för priserna lyder:

Mats Rosengrens Doxologi - en essä om kunskap

I en elegant och lättillgänglig framställningsstil leder Rosengrens text sin läsare till delaktighet i skapandeprocessen av en ny och breddad kunskapsdefinition. Doxologin är en lära om historiskt och socialt situerad, föränderlig och intresserad kunskap, relativ men ändå kontrollerbar. Rosengren för fram den klassiska retorikens topoi, som ett verktyg för inventering och kartläggande av en doxa, den kunskap en grupp eller tankekollektiv har vid en viss tidpunkt eller i ett visst sammanhang. Under framställningens gång presenteras och analyseras på ett föredömligt gripbart och rättframt sätt textens inspirationskällor, tankegångar hos en serie äldre och samtida filosofer och andra tankens teoretiker hämtade ur tysk, engelsk och fransk tradition. Det är en generös och optimistisk text som vill se humanvetenskapernas styrka i förmågan att omfamna ett kunskapsbegrepp som genom att fokusera praktiker kan fånga och förklara det mångdimensionella i den mänskliga tillvaron.

Hans Haydens Modernismen som institution

Idérikedom, skärpa och klarhet präglar Hans Haydens tankeväckande undersökning av hur modernismen erövrade tolkningsföreträde inom bildkonsten efter andra världskriget. Med utgångspunkt i den paradoxala föreställningen om modernismen som »det nyas tradition» kombinerar Hayden i sitt verk klargörande begreppsanalys med fängslande historieskrivning och inträngande metahistorisk reflexion. Nyanserade och pedagogiska bildanalyser synliggör den i modernismens egen historieskrivning marginaliserade akademiska konsten som i lika mån modern, om än vid sidan av modernismens paradigm. Som kunskapskritik utgör denna viktiga bok en ögonöppnare för alla humanvetare. Som sammantagen forskningsinsats förenar den humanioras allra bästa traditioner och förtjänar en internationell publik.

Senast uppdaterad: 08-09-30 16:47

 
 
I fokus
STINT bidrar till nytt stort samarbete med Japan

Forskare från sju svenska och åtta japanska lärosäten samlades under tre dagar i oktober vid Lunds universitet för att utveckla nya samarbeten inom forskning, utbildning och innovation. Detta första MIRAI-seminarium samlade cirka 170 deltagare som utgjordes av forskare, rektorer, dekaner samt representanter från utbildningsdepartementen, olika myndigheter, forsknings- finansiärer och forskningsanläggningar från både Sverige och Japan. 


STINT beviljar snabbspår för nyanlända med forskarutbildning

Göteborgs universitet har tillsammans med fyra medsökande lärosäten initierat ett projekt som ska underlätta för nyanlända med påbörjad eller avslutad forskarutbildning att ta sig vidare inom den svenska universitetsvärlden. Projektet har tilldelats en miljon kronor inom STINTs satsning Grants for Integration and Internationalisation.


Effektanalysen visar att STINT internationaliserar svenska lärosäten

Effektanalysen av STINT samlade verksamhet 1994 – 2015 visar på flera positiva konsekvenser. Huvuddelen av STINTs medel har investerats i forskningssamarbeten som överlag varit framgångsrika och ofta fortsatt långt efter att STINTs finansiering upphört.


Forskarmobilitet på svenska lärosäten

STINT har tillsammans med Elsevier kartlagt hur forskare rör sig mellan olika lärosäten. I den dataintensiva rapporten presenteras ’brain circulation maps’ för 28 svenska lärosäten för tre slags mobilitet; nationell, internationell och total. Mobilitetsstudien lanserades vid ett fullsatt seminarium den 9:e december 2016.