Två förnyare får priset Pro Lingua

För tredje året i rad delar Riksbankens Jubileumsfond och STINT ut översättningspriset Pro Lingua. Prisutdelningen hölls på Bokmässan torsdagen den 24 september 2009 och leddes av språkvetaren, professor Lars-Gunnar Andersson.

I år går Pro Lingua till Lars Berglund, musikvetare vid Uppsala universitet, för hans verk Studier i Christian Geists vokalmusik och till Tommy Gustafsson, historiker vid Lunds universitet, för boken En fiende till civilisationen. De får upp till 250 000 kronor för att översätta det belönade verket.

-Särskilt roligt är det att få Pro Lingua med tanke på att min studie ger en helt ny förklaring till 1920-talet och den svenska filmens internationella genombrott, och det känns viktigt att de resultaten når en internationell publik, säger Tommy Gustafsson.

-I slutet av 1600-talet då Geist levde var musiken väldigt paneuropeisk. Geist var tysk, men verkade i Sverige. Och så var det för de flesta musiker. Musiken var mobil, och rörlig, både på ett kulturellt och personligt plan, och just därför är det så kul att kunna översätta boken så att den når en europeisk publik, säger Lars Berglund.

Tommy Gustafsson är verksam vid språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Han undervisar där i filmvetenskap och historia. Hans avhandling, som belönas med priset Pro Lingua heter En fiende till civilisationen. Manlighet, genusrelationer, sexualitet och rasstereotyper i svensk filmkultur under 1920-talet, och utkom 2007, då han disputerade i historia.

Han går att nå på:
Tommy.Gustafsson@litt.lu.se

Lars Berglund är knuten till institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet. Han disputerade 2002, och belönas med Pro Lingua för sin avhandling Studier i Christian Geists vokalmusik. Sedan dess har han forskat alltifrån 1600-talets musikhistoria till svensk modernistisk konstmusik under 1950- och 1960-talet.

Han går att nå på:
lars.berglund@musik.uu.se

Juryns motivering för priserna lyder:

Tommy Gustafssons En fiende till civilisationen
På en medryckande och stilsäker prosa undersöker Tommy Gustafsson konstruktioner av manlighet, genusrelationer, sexualitet, modernitet och ras i 1920-talets svenska stumfilmsproduktion. Genom att förankra analysen i en gedigen empiri som inte endast inkluderar guldålderns rosade konstfilmer utan omfattar samtliga bevarade filmer samt filmmanus, programblad, recensioner och statliga utredningar, förmår Gustafsson ställa genusteoretiskt kritiska frågor och producera ny kunskap inom forskningsfält som filmvetenskap, mansforskning och rasismens idéhistoria. Välunderbyggd, metodiskt stringent och teoretiskt nyanserad utgör En fiende till civilisationen en på flera sätt banbrytande humanvetenskaplig forskningsinsats vars resultat bör göras tillgängliga för det internationella forskarsamhället. 

Lars Berglunds Studier i Christian Geists vokalmusik
Genom att undersöka hur en enskild musiker på 1600-talet experimenterade med sin tids musikaliska genrekonventioner i syfte att lösa ett konstnärligt problem, visar Lars Berglund på grundläggande teoretiska och historiska förutsättningar för hur radikal konstnärlig förnyelse kan äga rum innanför ett strängt reglerat system av föreskrifter, och hur systemet i sin tur kan komma att införliva experimenten som nya regler. Denna problemhistoriska ansats – att det individuella konstverket ses som ett försök till lösning av ett problem, som det är avhandlingens uppgift att formulera – ger inte bara ny kunskap om 1600-talets svenska vokalmusik i internationellt perspektiv, utan är även metodiskt förnyande. Sammantaget utgör arbetet ett substanstiellt bidrag såväl till internationell musikvetenskap och barockforskning, som till ämnet estetik och estetisk teori inom andra konstarter. En översättning som möjliggör internationell spridning är i högsta grad motiverad.